Titel:  Redovisning i biståndsorganisationer - De kommersiella redovisningsnormernas påverkan på biståndsorganisationerna och deras intressenter.Ämne:  Företagsekonomi/RedovisningNivå:  Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare:  Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se och Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.seDatum:  2010-06-04Handledare:  Leif CarlssonProblemformulering:  Vilka konsekvenser kan uppkomma för biståndsorganisationer och deras intressenter då de indirekt och direkt måste redovisa enligt kommersiella redovisningsnormer? Vilket behov finns det av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar?Syfte:  Uppsatsen syftar till att beskriva hur dagens redovisningsnormer för ideella föreningar påverkar biståndsorganisationernas redovisning och vilka konsekvenser detta kan få för biståndsorganisationerna och deras intressenter. Syftet är även att se om det finns ett behov av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar.Metod:  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med Plan Sverige, FRII, SFI, Sida, Radiohjälpen och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.Slutsats:  Missförstånd kan uppkomma mellan biståndsorganisationen och dess intressenter på grund av att intressenterna kan ha en tendens att mäta föreningens effektivitet med kommersiella mått. Det framgår även att utveckling av redovisningsreglerna för ideella föreningar bör ske branschvis.Nyckelord:  Ideella föreningar, biståndsorganisation, redovisning, konsekvens, ÅRL, BFL, FRII, SFI, begränsningar, kommersiella redovisningsnormer, lagstiftning.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna..

Allteftersom internationell handel växer i förhållande till inhemsk, ökar också frekvensen av affärsförhandlingar mellan människor från olika länder och kulturer. Det unika med internationella affärsförhandlingar är inverkan av kulturskillnader på både förhandlarna och genomförandet av förhandlingarna. Uppsatsens syfte var att beskriva internationella förhandlingar vid inköp av industriella produkter. Att beskriva den internationella förhandlingsprocessen och nationalkulturens påverkan på den var de forskningsfrågor som ställdes. För att besvara forskningsfrågorna gjorde vi en kvalitativ undersökning av tre fall, nämligen förhandlingar med franska, engelska och österrikiska motparter.

BakgrundFrån och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillämpa IFRS. I de flesta länder råder valfrihet för onoterade bolag att tillämpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs främst väljer att tillämpa de nationella reglerna, då IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillämpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för små- och medelstora företag.SyfteDenna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bärarna av idéerna är samt hur idéerna blir starka och uppnår legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara inställningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika länder.AvgränsningarUppsatsen avgränsas till att omfatta länder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingår i EU eller EEA.MetodSyftet besvaras genom att analysera hur IASB gått tillväga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ?Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities?.ResultatRedovisningsidéer sprids genom idébärare samt genom tolkningsprocessen där de även blir starka och vinner legitimitet.

I denna essä behandlas ämnet internationell adoption. Jag gör en hermeneutisk och holistisk undersökning av det internationella adoptionsfenomenet genom att ställa en dominerande diskurs i relation till en motdiskurs. På grund av ämnets omfattning kommer jag att ha Sverige som utgångspunkt för diskussionen. Det land varifrån den internationella adoptionen sker är i denna undersökning Sri Lanka.Med frågeställningen "Hur konstrueras en diskurs?" undersöks de aspekter den internationella adoptionsverksamheten är sammansatt av.Jag vill påvisa den internationella adoptionsverksamhetens hegemoniska/diskursiva status och belysa den vetenskapliga och rationella praxis den är i besittning av.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i Internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Uppsatsens syfte är att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingående i internationella operationer, kan genomföras på ett likartat sätt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bärande teorin.I uppsatsen besvaras delfrågorna-På vilket sätt påverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utsträckning påverkar gällande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara på frågan: Vad är logistikledning?.

Den här uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det går att utläsa någon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan Snällposten och Västerbottens-Kuriren för ett rikstäckande perspektiv.I studien kombineras diskursteori och nyhetsvärderingsteori för att förstå utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars.Resultatet av innehållsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fått en normaliserad ställning i dagspressens nyhetsvärdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsättningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förändrats sedan år 1978. I vår samtid tycks det närmast omöjligt att inte uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet år 1978. Detta sätter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förväntningar på medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som är möjligt att säga eller inte säga i särskilda sammanhang.

Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk.

Sedan 2005 har IFRS så som de antagits av EU varit de redovisningsstandarder noterade företag varit skyldiga att tillämpa vid upprättandet av sin koncernredovisning. Tanken med införandet av IFRS är att anpassa redovisningen till globaliseringen av finansmarknaderna och det internationella flödet av kapital. IASB har tilldelats ansvaret för utformningen och utvecklingen av IFRS. Införandet av IFRS har inneburit vissa förändringar gentemot tidigare redovisningsnormer. I IFRS standarder återfinns idag IAS 16, IAS 38 och IAS 39.

Sedan ett antal år håller Försvarsmakten på att utveckla Försvarsmaktens Arkitektur och Försvarsmaktens Arkitekturramverk. Försvarsmaktens Arkitekturramverk skall vara ett stöd och styrning för Förvarsmaktens förändring och vidareutveckling, både nationellt och internationellt, samt spegla version 3 av NATO Architecture Framework. Ett försvarssystem vilket är utvecklat och används vid internationella insatser idag är Internationella Korvettstyrkan.Oförståelse för när, var och hur ett arkitekturramverk skall användas går att identifiera inom Försvarsmakten. Ett sätt, för att bringa förståelse för vad ett arkitekturramverk innebär, är att studera dess nytta. Denna uppsats har till syfte att visa på eventuell nytta med NATO Architecture Framework utifrån Internationella Korvettstyrkan.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera vilka inhemska intressen som kan tänkas påverka nationalstaters ställningstagande i relation till Kyotoprotokollet. Detta har gjorts genom att svara på olika frågeställningar om varför länderna valde att agera som gjorde. Dessutom har det besvarats på vilket sätt ländernas agerande kan kopplas till den internationella, respektive den inhemska arenan. Uppsatsen har även besvarat hur internationella avtal påverkas av att länder väljer att ansluta sig respektive hoppa av avtalen..

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden.